Svettmottagningens logga

Sekundär hyperhidros

Sekundär hyperhidros är mindre vanlig än den primära som är ärftlig och beror på våra gener.1 En stor grupp patienter lever ett dåligt liv efter att ha genomgått ”svett-operationen” med nervavskärning i bröstkorgen (thorakal sympatektomi). Dessa patienter lider av kompensatorisk hyperhidros nedom bröstvårtorna efter operationen. Patienterna är 100-tals och Svettmottagningen sammanfattade alla vi hjälpt under en 5-årsperiod (2011-2016) och över 90 % blev nöjda med botulinumtoxin i snitt 3-4 månader (tabell 2)2. En av patienterna i studien kom med blöta kläder men blev torr efter behandling i enlighet med Swartling-metoden (bild 2). Många av patienterna som genomgått operationen sympatektomi, gick ”från askan in i elden” och ångrar sin operation. Eftersom regionerna åsamkade patienterna kompensatorisk hyperhidros efter operationerna, borde de också hjälpa dessa patienter med alla till buds stående medel. Regionerna hjälper dock inte dessa patienter trots att hjälp finns att få.2,3 Av den anledningen har patientföreningen DO-anmält regionerna för diskriminering av sympatektomerade patienter med kompensatorisk hyperhidros. Sekundär hyperhidros kan också uppkomma i amputationsstumpar som omöjliggör/försvårar protesanvändande. Med injektion av botulinumtoxin typ B blir amputationsstumpen torr och protesen sitter bra. Avancerade arm-proteser där en konstgjord hand reagerar med adekvata rörelser på nerv-muskelaktivitet i amputationsstumpen, kan omöjliggöras av uttalad svettning från stumpen.

  • Vi har just behandlat en patients amputationsstump som återfått sin funktion i högerhanden. Det betyder oerhört mycket för patienten, berättar Carl Swartling. Innan behandling var det ”glappkontakt” mellan stump och protes. Ibland lossnade också protesen p g a vätan.
  • Patienter med underbensproteser har en annan problematik. Kroppens tyngd i kombination med att protesen glappar p g a vätan, resulterar i blåsor, sår, infektioner och smärtor i stumpen. Andra paralleller är stomiplattor som inte kan fästa på buken p g a hyperhidros, med avsevärda problem med stomipåsar som lossnar i besvärande situationer. Även detta problem har vi kunnat undanröja med botulinumtoxin. Hörapparater som förstörs p g a uttalad svettning från hårbotten är också exempel på något som kan åtgärdas med botulinumtoxin typ B, berättar Carl Swartling.
  • Mörkertalet av patienter med sekundär hyperhidros som kunde ha fått hjälp är sannolikt stort, medger Carl Swartling.

Många med neuropatier (nervskador) i fötter/ben hos t ex diabetiker orsaker ibland en besvärande kompensatorisk hyperhidros i huvudet och ibland på överkroppen. Sannolikt är denna diagnos också underestimerad p g a bristande kunskap inom professionen, och ovetskap om att tillståndet är behandlingsbart med botulinumtoxin typ B. Patienter med mångårig diabetes kan också få skador på nerverna till ansiktets svettkörtlar.

  • Kroppen är initiativrik, fortsätter Carl Swartling. Först slutar patienterna att svettas i ansiktet eftersom nervkontakten är bruten, men efter ett par månader har nerverna till spottkörtlarna, tagit över signaleringen också till svettkörtlarna i ansiktet (reinervering) med följden att patienterna svettas vid matintag (gustatorisk hyperhidros). Det kan vara mycket besvärande att svettas uttalat från ansiktet vid middagar hos vänner. Liknande problem med gustatorisk hyperhidros ses också efter kirurgi av spottkörtlar (Freys syndrom) och efter nervavskärning i bröstkorgen (sympatektomi).

Ett sorgebarn inom sjukvården är okunskapen om skillnaderna mellan postmenopausal hyperhidros (hyperhidros hos kvinnor efter klimakteriet) och själva klimakteriet. Det finns likheter men också klara olikheter mellan tillstånden.4 (figur 6). Besvär i klimakteriet behandlas i huvudsak med hormonet östrogen, medan kvinnor med hyperhidros behandlas med botulinumtoxin typ B. Postmenopausal hyperhidros är ett folkhälsoproblem. Cirka 10 % av kvinnor i 70 års ålder svettas besvärande mycket.

  • Många av de kvinnor med hyperhidros från huvudet som kommit till Svettmottagningen har behandlats med östrogen istället för med botulinumtoxin, informerar Carl Swartling. Tyvärr har några kvinnor med hyperhidros utvecklat bröstcancer under pågående östrogenbehandling. Professionen vet vad klimakteriet är men få vet vad postmenopausal hyperhidros är.

Snabbt påkommen hyperhidros ska beaktas avseende hormon-, infektiös- och cancersjukdom. Asymmetrisk svettning ska också utredas avseende neurologisk sjukdom. Kom ihåg att även sekundär hyperhidros kan behandlas med Swartling-metoden.

Tabell 2. Under framförallt 90-talet gjordes 1000-tals nervavskärningar (sympatektomier) i privat och regional regi i Sverige. Många patienter fick svåra biverkningar av kompensatorisk hyperhidros nedom bröstvårtorna. I en sammanställning från patienter (n=166) med kompensatorisk hyperhidros som Svettmottagningen med systerkliniker har behandlat, visar det sig att 90 % blir nöjda efter behandling med botulinumtoxin, och att upprepade behandlingar ger fortsatt god effekt. Tabletter i form av antikolinergika och calciumblockerare kan ytterligare stärka och förlänga effekten av botulinumtoxin. Notera höga värden på DLQI och HDSS, som indikerar en allvarligt nedsatt livskvalité. GA 4-5 = nöjd patient. (Kristoffer Ekberg. 2020. Degree project (30 p) in medical studies, Uppsala University).

"66-årig man med mångårig kompensatoirisk svettning efter operation på 70-talet (sympatektomi). Har aldrig varit riktigt torr på bålen eller i armhålorna sedan operationen"

750 E Neurobloc i armhålorna + 2500 E på bålen.

Återbesök 1: Klart förbättrad, DLQI från 23 till 11. Insatt på Ditropan 5 mg, 1x2.

Återbesök 2: Helt torr! DLQI sjunkit till 1. Patient mycket nöjd!

Bild 2. Tröjan från svårt drabbad patient med kompensatorisk hyperhidros efter sympatektomi (nervavskärning) före och efter behandling med botulinumtoxin och med tillägg av antikolinergika (Ditropan). DLQI = 23 motsvarar en mycket allvarlig påverkan på livskvaliteten, DLQI < 2 är närmast normalt. Vi kunde med Swartling-metoden hjälpa denna patient och 100-tals med förbättrad livskvalitet.

Bild 2.

Carl Swartling har hjälpt patientföreningen att förklara bakgrunden till sympatektomier och hur operationen sedermera försvann ur svensk sjukvård men att patienterna som skadades för livet lämnades i sticket, v g se nedan länk.

Till patientföreningens hemsida

Figur 6. Symtomen vid klimakteriet (menopaus) har likheter med hyperhidros hos äldre kvinnor men också distinkta skillnader. Den största skillnaden är att vid klimakteriet ingår värmevallning, oftast utan förvarning, en värmevåg från bröstet upp i huvudet, efterföljt av svettning. Vid hyperhidros saknas värmevallning och svettandet är ofta relaterat till värme, lättare ansträngning och stress. Om östrogen inte hjälper, sök en svettmottagning! I figuren spaltas likheter och skillnader mellan menopaus och postmenopausal hyperhidros.

Källhänvisning

  1. Swartling C, Brismar K, Aquilonius S-M, Naver H, Rystedt A, Rosell K. Hyperhidros – det ”tysta” handikappet. Läkartidningen. 2011, Nr 47, Volym 108, 2428-32.
  2. Kristoffer Ekberg. 2020. Livskvalité hos patienter med kompensatorisk hyperhidros (KH) efter sympatektomi, och effekt/bieffekt vid behandling av KH med botulinumtoxin och antikolinergika. Degree project (30 p) in medical studies, Uppsala University.
  3. Karlsson-Groth A, Rystedt A, Swartling C. Treatment of compensatory hyperhidrosis after sympathectomy with botulinum toxin and anticholinergics. Clin Auton Res. 2015;25(3):161-7.
  4. Carl Swartling, Hans Naver, Philip Cabreus. Postmenopausal Hyperhidrosis and Vasomotor Symptoms in Menopause Should be Treated Differently – A Narrative Review. Arch Obstet Gynecol. 2021; 2(3): 57-63.