Just nu söker vi nya medarbetare. Är du den vi söker? Läs mer!

Svettmottagningens logga

Brev till politikerna


Botulinumtoxin vid palmar och axillär hyperhidros i Uppsala och Norrköping

Sedan mars 2024 har vi ansvarat för vården av hyperhidrosfrån händer och armhålor, dels via upphandling i Region Uppsala, dels via vårdval hud i Östergötland. I Region Uppsala har vi primärt behandlat C-länets patienter som tidigare varit på Akademiska Sjukhuset, medan vår mottagning i Norrköping har servat hela Sverige via patientlagen. Tider för behandling har funnits varje vecka, även under semesterperioder.

I Uppsala har vi följt samtliga patienter med Dermatology Life Quality Index (DLQI) före och efter behandling med botulinumtoxin från mars till december, medan i Norrköping samtliga patienter från mars till maj. DLQI är världens mest använda indikator för livskvalité vid hudsjukdom och används på samma sätt, före och efter insättande av systembehandling, hos de knappt 16.000 patienter med psoriasis som finns i det nationella registret PsoReg.

DLQI > 10 anses utgöra en allvarlig negativ påverkan på en människas livskvalité. 

 

Uppsala

De första remisserna från Akademiska kom i maj, sedan fortlöpande dels via Akademiska, dels via primärvården. Alla hade tidigare använt aluminiumklorid och hade varje-dag-problem, d v s HDSS 3-4 (Hyperhidrosis Disease SeverityScale). 

Sammanlagt 173 patienter, 50 män, 123 kvinnor, medelålder 29 år (8-66 år) fick behandling med botulinumtoxin 1-2 ggr under 2024.  DLQI före behandling med botulinumtoxin var i snitt 15.3 (SD 6.0) och efter behandling, 1.1 (SD 1.8). 

23 av patienterna var barn. 

 

Norrköping

Majoriteten av patienterna som kom till vår mottagning i Norrköping var inte från Region Östergötland utan från rikets övriga 20 regioner. Alla hade provat aluminiumklorid och responderade HDSS 3-4. Under drygt 2 månader besvarade samtliga patienter DLQI före och efter behandling av händer och armhålor. Sammanlagt behandlades 193 patienter (68 män, 125 kvinnor), snittålder 32 år (8-81 år). DLQI före behandling med botulinumtoxin var i snitt 16.9 (SD 5.8), och efter behandling 1.2 (SD 2.5).

16 av patienterna var barn.

 

Kommentar till resultat

Hyperhidros kallas för ”det tysta handikappet”, en dold folksjukdom. Sjukdomen är kopplad till psykisk ohälsa såsom social fobi, ångestsjukdom och depression. Via avskedsbrev vet vi att hyperhidros ligger bakom självmord. ”Rita” berättar om sitt allvarliga självmordsförsök p g a sitt handikapp, att hon i fem år var utanför arbetsmarknaden, men efter 3 behandlingar i Norrköping arbetar heltid. Många människor med DLQI > 10 klarar inte att leva ett normalt liv.

Våra resultat är samstämmiga oavsett var patienterna har sökt: DLQI 15.3 – 16.9 före behandling, till DLQI 1.1 – 1.2 efter behandling. 

Våra resultat visar att vi har behandlat rätt patienter och att vår behandling med botulinumtoxin har varit effektiv. 

Vi behandlar barn: ”Parisa” 8 år har brutit armen då hon tappade taget från en ribbstol eftersom händerna var blöta. Lärarna försöker hjälpa henne med pennor där hon inte kommer åt pappret. Allt hon tar i blir blött. Efter behandling är hon lika torr om händerna som sina klasskamrater.

 

Jämförelse Psoriasis och Hyperhidros

Likheter

Läkartidningen 2011. Sammanställning av DLQI-värden vid studier av psoriasis (n=10) före och efter behandling med biologiska läkemedel, akne (n=3) före och efter behandling med isotretinoin samt hyperhidros (n=7) före och efter behandling med botulinumtoxin. DLQI (Dermatology lifequality index) är ett mått på livskvaliteten, där poäng över 10 anses stå för allvarlig negativ påverkan på livskvaliteten.

 

# båda sjukdomarna är ärftliga

# båda sjukdomarna är kopplade till annan sjuklighet

 

Och olikheter

# 16.000 svenskar med psoriasis (antalet i PsoReg) får adekvat systembehandling hela året om tills de är nöjda (definieras med bl a DLQI < 5). Socialstyrelsen anser dessutom att patienter med psoriasis är underbehandlade, och att fler borde stå på biologiska läkemedel.

# Endast en mindre andel patienter med palmar-axillärhyperhidros får adekvat behandling med botulinumtoxin och enligt specialistföreningen (SSDV) max 2 ggr/år. Patientföreningen för Hyperhidros har via ”Svettliv.nu” inventerat köerna till behandling av hyperhidros, och dessa är undantaget vår mottagning, mycket långa. Patienter med hyperhidros får behandling bara då och då.

# Psoriasispatienter får behandling av hela kroppen, Hyperhidrospatienter bara händer/armhålor.

# De flesta regioner behandlar inte barn med hyperhidros, medan psoriasispatienter får hjälp oberoende av ålder.

# Patienter med sekundärt orsakad psoriasis får alltid behandling, medan sekundärt orsakad hyperhidros inte får hjälp.

# Hudprofessionen (SSDV) har i åratal rekommenderat icke godkänd behandling av hyperhidros, nämligen Oxybutyninoch annan s k antikolinergika mot inkontinens, före godkänd behandling med botulinumtoxin, trots att tablettbehandling ger kognitiv påverkan, där t o m demens beskrivs. Se grafen nedan.

 

Kolla grafen! 2009-2011 fick alla i Sverige behandling av hyperhidros med botulinumtoxin, i alla fall om man bemödade sig att komma till Sophiahemmet där Svettmottagningen huserade. Sedan kom SSDV:sriktlinjer. Fungerande behandling skulle ersättas av ”demens”-medicinen Ditropan (Oxybutynin). Resultatet ser ni i grafen som visar en ökning från 10.000 uttag av medicinen till 30.000 på ett decennium. 

 

# Utbildning av psoriasis på Universiteten är omfattande, på ST-utbildningar och fortbildningar likaså. Hyperhidros nämns inte.

# Samarbete och påverkan mellan hudprofessionen och läkemedelsindustrin är stor, medan den inte finns inom Hyperhidros.

 

Kommentar om psoriasis vs hyperhidros

Socialstyrelsen kritiserar professionen och regionerna för underbehandling av psoriasis. Helt rätt! Samtidigt behandlas en annan hudsjukdom med samma negativa påverkan på livskvaliteten ännu mycket sämre. Region och profession bör förklara sig.

Sociallagen är tydlig: den med störst behov ska först  hjälp. Vidare att det inte ska finnas geografiska, etniska, socioekonomiska mm, skillnader vid rätten till behandling. Riksdagen stiftar lagar som patientlagen eller om vårdgarantin, men regionerna och professionen klarar inte att uppfylla lagarna. Vi är en aktör som uppfyller lagarna och dess intentioner men då blir det dålig stämning. Usch och fy! Detta är en toxisk inställning både inom professionen och regionens politiker och tjänstemän. En region, en mottagning eller ett sjukhus som inte kan hålla köfritt, ha akuta tider och ge god behandling, är inget annat än dåligt. Och skattepengen ska i första och i andra hand gå till behandlingar av olika slag. Om regionerna minskade personalstyrkan med 10 %, skulle vi ha ca 130 miljarder mer till behandlingar! Tänk vad Sverige hade mått bra!

 

Hyperhidros och framtiden

Just nu är botulinumtoxin den viktigaste behandlingen av svår hyperhidros. Från att vara ett biologiskt stridsmedel, används toxinet nu som medicin med stor framgång vid 100-talsmedicinska indikationer. Regionerna borde samla kompetensen till ”Toxinkliniker” där alla indikationer kunde behandlas under samma tak. Forskning och Utveckling (FoU)likaså. Att hudprofessionen inte kan behandla hyperhidrosberor i huvudsak på att de inte kan ge adekvat anestesi, vilket är förståeligt. Med en anestesiolog på plats kan all behandling ske med god anestesi: hyperhidrosbruxism, migrän, spasticitet, dystonier, neurogen blåsa, sialorré mm.

 

Alla är välkomna för vidare diskussion med en kopp kaffe till Vattengränden 14 i Norrköping eller till våra nya lokaler på Samariterhemmet i Uppsala!

 

 

Docent Carl Swartling, överläkare i dermtovenereologi

Medicinska Hudmottagningen Norrköping

Svettmottagningen i Uppsala



Se fler liknande inlägg

Tillsammans igen

Snabba beslut utan konsekvensanalys

Flickan som blev vuxen