Orsaker till hyperhidros

För de flesta som lider av hyperhidros finns ingen annan orsak än att det är ärftligt betingat. Sannolikt är det flera gener (arvsanlag) som samvarierar för att uttrycket ska bli hyperhidros. Nära hälften av patienterna som söker hjälp på Svettmottagningen på S:t Görans sjukhus, vet åtminstone en nära släkting som lider av hyperhidros.

Sympatiska nervsystemet (”fight and flight”)

Patienter med hyperhidros har inte fler eller större svettkörtlar än andra människor. Däremot reagerar en patient med fler nervsignaler till svettkörtlarna jämfört med kontrollpersoner på stimuli som smärta, värme, upphetsning, TV-tittande, prat i telefon osv. De nerver som går till svettkörtlarna kallas sympatiska och är icke-viljestyrda nerver. Dessa sympatiska nerver kallas ibland också för ”fight and flight”-nerver och signaleringen är delvis ett svar på stress. Det var och är viktigt att snabbt bli fuktig i handflator och fotsulor för att få en bra greppfunktion i stressade situationer. För våra förfäder kunde funktionen vara livsavgörande vid angrepp, att snabbt få bra grepp om påken (”fight”) för att ta strid eller lianen (”flight”) för att fly. Att arbeta med lyft eller finmotorik idag kan vara nog så svårt utan handsvett. Alla känner vi igen personer som måste slicka på fingertoppen för att vända blad i tidningen eller spotta i nävarna vid dragkramp. Problemet för patienter med hyperhidros är att den uttalade svetten inte leder till en bra greppfunktion – utan tvärtom – det blir blött och sämre greppfunktion!

Sekundär hyperhidros

Ibland kan hyperhidros vara ett symtom på annan bakomliggande sjukdom som t ex ökad ämnesomsättning. Ibland kan hyperhidros bero på eller försämras av läkemedel. Om det finns en bakomliggande orsak till besvären kallas det sekundär hyperhidros. En beskrivning av patientens besvär kan ofta snabbt utesluta sekundära orsaker, ibland krävs blodprovstagning eller annan kompletterande undersökning.